I somras stod den svarta tulpanen Ronaldo i givakt i rabatten. Vid solnedgång och i motsol var den helt underbar. Jag pjåskade med benmjöl och tog bort det som skulle bort. Nu står hoppet om att jorden är den rätta och att benmjölet myllades ner i god tid.
I höstas gick jag bananas. Beställde hem nittiotalet lökar. Inte enbart tulpaner, utan även krokusar och kungsängsliljor. Väntade naturligtvis för länge med planteringen. Till sist stod jag där en söndag i ösande regn som blåste horisontellt och exponerade ryggslutet i en för kort jacka. Naturligtvis förbannades idén om lökantalet.
Så här i vårvintertid har alla kroppsdelar tagit igen sig. Inklusive huvudet. Det är numera helt inställt på att göra om samma sak i år igen. Känns det igen?
De planterade tulpanerna var i färgerna orange - en liljeblommande och så Princess Irene - svart, lila och cerise. Den nyplanterade gulbarkiga näverhäggen och den röda smällspirean kommer att stå i bakgrunden med flocknäva som bas. Med eller utan Ronaldo.
Vilken är din bästa kombination?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar